Some where else

31/1-09 Lördag

När vi i torsdags var på slow down stötte vi ihop med Lotta. Vi blev lite sugna på att umgås och bokade den här dagen för någon aktivitet. När Lotta hör av sig blir det bestämt att vi(Branders/Lindberg) för första gången ska bada och sola på Long beach. Vi ska "hänga" lite på ett ställe som heter "Some where else" det är en restaurang som är omgiven med en massa "salor". Det är hyddor med tak. Vi drar iväg med taxi och plockar upp Lotta med barn på vägen.









Sedan slappar vi här och äter god lunch. Dessutom återvänder vi till vår favorit Suza Hut och dricker deras goda kaffe. Stina är uttråkad och går på manikyr och pedikyr. Hon kommer tillbaka inte så nöjd! "Har vi nagellacksborttagning" är det första hon frågar mig när hon kommer tillbaka, 300 tbh fattigare...

Kvällen tliibringas hemma på hotellet. Man blir trött av "långa" utflykter...

Annette

Koh Rock...för vissa!

30/1-09  FredagMorgonen strtar med fantastiskt väder och havet ligger lugnt, vilket ju är en fördel när man ska åka båt. Vi äter glatt frukost. Det känns kul att få åka på utflykt.
Döm om min förvåning när så Niklas ca 5 minuter innan båten avgår viker sig dubbel och säger..jag mår inge´ bra...Det visar sig att Niklas blir så dålig att han är tvungen att stanna hemma. Vi bestämmer oss kvick att han inte är så dålig att inte Victor också kan stanna hemma. Så det blir "mamma och dotter dag" istället.
Det är reseledaren Rickard som ordnat allt och vi har båten för oss själva. Vi är totalt fem familjer som delar på utrymmet. Det betyder att det är bra mycket mera plats än på de ordinarie turerna.

Dessutom kan vi välja rutt själva. Vi startar med "Emerald cave". Vi har tur och är nästan först på plats. Det betyder att det inte är skytteltrafik inoch ut. Alla hoppar i vattner utom jag. Jag har redan varit inne i grottan och erbjuder mig att vara barnvakt till Emelie och Rickards son Gösta. Stina simmar in med Emelie och Rickard. Tapprast var nog deras son Hjalmar som tyckte att sjörövarens grotta var jätte läskig! Men han genomförde ialla fall uppgiften. Det ska han ha "kredd" för!

Alla hinner precis ut innan en båt full med kineser kommer. Sedan drar vi vidare på snorkling. Sikten ivattnet är fantastisk och det sticker inte alls på kroppen.
Nästa stopp är ön Koh Rock. En fantastisk paradisstrand!!!


Här tillbringar vi resten av dagen. Vi badar i det kristallklara vattnet, myser på stranden, letar jättestora eremitkräftor, tittar på varaner, äter lunch. Och när jag sitter där..utan att jaga någon ettåring...känner jag mig helt plötsligt lite hemsk. För jag inser plöttsligt vad tur jag har att Niklas blev sjuk...Efter som vi bestämmer över vår båt så får vi dessutom vara kvar lite längre än de övriga båtarna. Det betyder också att vi är i princip ensamma i detta paradis. Ingen vill egentligen återvända. Tillsist blir vi ändock tvugna. Sammanfattningsvis- EN UNDERBAR DAG!

Väl hemma visar det sig att Niklas mått rätt ok. Han är dessutom så pigg att vi kan gå ut och äta på kvällen. Vi frågar om våra grannar Alexandra och Per vill haka på. Vi har fått tips om restaurangen  GON GRITT. Det får bli den. Vi var inte så nöjda med maten men de kanske hade en dålig dag i köket

Tack Alexandra och Per för en trevlig middag.

Go´natt/Annette

Oväntat lunch besök

29/1 2009

Åter i vardagen efter att i ett par dagar få leva som snygg… Upp i ottan (läs 07.00) Det var rätt schyst att leva som typ ”snyggerik” ett par dar. (Nu vet jag hur du har det Erik – coolt). Idag är det en stor dag i mitt Koh Lanta liv. Stina har bett mig hämta henne på hennes sista skoldag. Ordergivningen är väldigt tydlig. Hämtning sker med moped, inget annat. Känner mig djupt hedrad av åter blivit tagen till nåder – ända tills jag förstår varför! Ungen har massor av böcker som ska hem och att hon inte ids bära böckerna hem. Då duger pappa.
Tack Stina !




Frukost, lunch och middag allt rusar på i en galen fart denna torsdag. Vid 13 tiden dyker Roger och Majvor från Umeå upp. Helt ovetandes om att vi befann oss på Lanta samtidigt insåg vi till slut via SMS meddelanden att vi befann oss på samma världsdel, samma land och dessutom samma ö - samtidigt. Världen är som sagt liten… Tack för en trevlig lunch. Vi syns hemma i Umeå. Kort avbrott för det hedervärda uppdraget att hämta Stina på skolan. Eftermiddagen löper på i vanlig ordning med bus och lek vid poolen och stranden med barnen. Konstigt nog känns det aldrig långtråkigt. Victor gör nya upptäckter varje dag. Utvecklingen skuttar framåt dag för dag och det är underbart att få sitta på parkettplats och se detta.




Vid 16.30 är det så dags för dagens uppgörelse i ”bollfan och nätet”. Om jag inte missminner mig vann vi i fyra raka set denna dag. Nu har jag gått från att vara skitsnygg till att vara övermänniska i den ädla konsten i att få ”bollfan över nätet”. På resorten pratas om hybris och Niklas i en och samma mening. No entendo ! (Erik, kommer du ihåg?).

Kvällen påbörjas i stan för att avslutas i glada vänner lag på Slow Down. För alla er som planerar en resa hit ner. Missa inte Slow Down. Skönt ställe med fint läge, god mat men framförallt trevliga människor. Kvällen blev inte lång. Imorgon är det dag för en efterlängtad utflykt. Vi är ett gäng som hyrt en egen speedboat som ska ta oss på härligt äventyr och sagolika platser.

God natt Världen och alla vänner.

//Niklas

Fredrik, Mimmi och resten av gänget som vi hade sååååå roligt med under december. Jag håller helt med er. Även här korrelerar humöret med väder och arbetsbelastning, vilket rent konkret (till skillnad från dig Fredrik) innebär att jag dagligen måste masa mig upp i en solstol för att därefter släpa mig till beachbaren och tillsammans med en öl tänka mig tillbaka till den härliga tid vi hade med er. Uppestittarkvällen, barstängningen och allt annat roligt.

Vi saknar er verkligen!

Adjö Kallins!

28/1 2009

Tillnyktringens dag är här. Annette har fått tillbaka mig i jordens omloppsbana igen. Jag är tydligen ingen good looking man. Hon nämnde något om patetisk. No entendo ! (för snyggerik översätter jag detta ord. Han begriper ju inte annars. Det är spanska och betyder – jag förstår inte). Good looking eller inte, frukosten ska avklaras. Same ,same som igår. Frukt, mackor och annat gott är det som gäller. Stina iväg till skolan vid 08.30. Ingen pappa med på promenaden till skolan idag heller…

Med paradiset runt knuten behöver man inte göra några större utflykter. Ca 10 meter från vår bungalow ligger resortens underbara pool. 20 meter västerut ligger Klong Daos ljuvliga strand. Som många andra dagar lever vi ett behagligt liv vid poolen och stranden från tidig morgon till sen eftermiddag. Det blir både bra och enkelt så. Med Stina i skolan och Victor har hittat många nya vänner här. Idag är det dock sorg i alla våra hjärtan, speciellt Victors. ”Loppan” som har kommit att bli Victor första kärlek ska åka hem idag. Barnen har stort pusskalas. Vid lunchtid vinkar vi av familjen Callin som idag beger sig upp till Bangkok för några dagar av shopping.

Go for it Kylle!

Lycklig hemresa och som sagt, på återseende !




Under eftermiddagen njuter vi av bad och lek på Victors villkor. Mysigt att se den lille krabaten ta sig fram allt snabbare. Han kryper förvisso fortfarande med det är bara en tidsfråga innan han är uppe och springer. Numera påminner Victor om en hysterisk professor med sitt blonda hår stående rakt upp. Till min stora förvåning har Victor lockigt och vackert hår. Måste nog göra ett DNA test när vi kommer hem . När Stina kommer hem börjar hon genast med sin nya ”hobby”, jakten på eremitkräftor. Timme efter timme ägnas åt att samla ihop en mindre armé av dessa små äckliga kryp. Pappa Niklas nöter på med beachvolleyn och är fortfarande fast övertygad om att han kan bli beachvolleyspelare. Mamma Annette läser förstrött i en bok med ena ögat medan andra ögat vaktar på Victor.




Kvällens middag intas på Long beach. Har hittat ett mysigt ställe som heter Suza Hut. Här njuter vi av säsongen i särklass godaste Massaman Curry. Ni som funderar på att åka hit. Glöm för tusan inte bort att åka hit. Rekommenderas varmt! Efter denna ljuva måltid är det dags för hemfärd. Till vår glädje sitter våra nya grannar Per och Alexandra på sin altan. Eftersom det är ”lill-lördag” passar vi på att hälsa på dom och tillsammans njuter vi av ett gott rödvin som vi tidigare fick av en familj som besökte Lanta. Tack !

Avslutade kvällen vid midnatt. Go natt världen!




//Niklas

Kom precis att tänka på Lelle, vår underbare vän från fjollträsk. Kom genast hit igen! Changfabriken har blivit tvungen att varsla 70 % av sin personal sedan du for hem. Baren på Noble House har sett en dramatisk nedgång på ölkonsumtion från det att du lämnade ön. Numera startar varje match med en tyst changminut till din ära. Det verkar finans ett samband här, Kom genast tillbaka. Vi saknar dig, Mona och barnen.

Striden om vattenslangen

27/1 2009

Vaknar till en ny underbar dag. Fortfarande klingar optikerns ord i mina öron. You are a good looking man mr Nicholas. Även om optikern visat stor portion av gott omdöme känns allt inte superbra en dag som denna. Idag är det sista dagen på Lanta för våra nyfunna vänner, Johan, Kylle och barnen Ebba och Loppan Callin. Enda lilla glädjeämnet en dag som denna är att jag kommer att bli ny tupp i hönsgården. Johan och Kylle är fram till idag de som varit längst på Noble House. Nu när familjen Callin åker hem övertar ”the good looking man” denna titel. Men detta är faktiskt en liten tröst då vi haft så förbaskat roligt tillsammans med Callins under snart två månader. Tack för tiden vi haft tillsammans Johan och Kylle och på återseende.






Dagen börjar annars som vanligt med den klassiska kostympåklädning bestående av en par äkta Billabongkopior till shorts och en ursnygg 100 baths tröja. Victor får en blöja och ett par schysta shorts. Därefter frukost med prat hit, prat dit med alla människor i restaurangen. Frukosten avbyts snart därefter och det är dags att börja jaga alla charterjävlar (Ljungdahls med flera fattar vad jag menar) som återigen har börjat ta sig friheter på vår resort. Ett slag som är omöjligt att vinna (kanske blivande major Olsson för en gångs skull kan komma med några strategiska genidrag) då dessa charterjävlar poppar upp likt ogräs poppar upp ur brollan Ödmarks trädgårdsland, och det är inte lite det… (Där fick du brollan)


Resten av dagen glider jag majestätiskt omkring i poolområdet och i havsbandet . Man har ju ett rykte att tänka på.

Kvällen startar med en picknick på stranden med familjen Callin. Koh Lantas fantastiska solnedgång avnjuts med ett glas rött vin och lite snacks. Pratar minnen och framtid med Johan och Kylle. Det finns en hel del att prata om då man kamperat ihop i nästan två månader.





Efter mörkrets inbrott är det dags för en snabb dusch för att sen samlas i restaurangen för avskeds middag. Kylle, det kommer att bli tomt här på Noble House när vi inte kommer att få njuta av ditt smittande skratt och dina glada tillrop. Johan jag kommer att sakna våra verbala brottningsmatcher som allt som oftast slutade på samma sätt som våra älskade barns kamp om vattenslangen vid poolen. En bild säger mer än tusen ord, så varsågod.





Tack Johan, Kylle, Ebba och Loppan för en underbar tid. Återigen, på återseende!



Till Micke ”biggles” Olsson, vill passa på att säga tack för ditt klarsynta inlägg från den 30 januari. Tänk att en luftens riddare kan vara så klarsynt. Jag tycker att din sammanfattning av mig som atlet är klockren. När jag ser mig själv på beachvolleyplanen tänker jag precis på dig på en fulländad kropp som graciöst svävar fram. Vad gäller min hoppserve så kan jag bara meddela dig att man även hånade Janne Boklöv för sin beryktade v-stil… Idag när jag går längs Klong Daos strand ser jag massor av barn som övar på ”the flying Brander serve”. Det känns stort att satt avtryck i sin samtid. Om du är intresserad kan du anmäla dig till DBSS, Degernäs Beachvolley serve school… Det kostar massor, men va fan du e ju snart vår nya ÖB….

God looking man!

x


26/1 2009

Även i paradiset kommer en vardagslunk smygande. Misstolka mig inte, det är helt ok. Att få vakna varje morgon och inte behöva fundera på vilket väder som råder utanför bungalowen är ju bara sååå skönt. Veta att frukosten serveras från klockan 07.00 och framåt är helt ok. Att slippa allt vad städning och bäddning är, ja det är väl överflödigt att förklara känslan av. Ännu starkare växer sig känslan av harmoni när man läser att brollan Ödmark går hemma i Umeå och fryser. Antar att min älskade guddotters fall i Vännäs gigantiska backe är ett resultat av faderns egna kunskap i slalomåkning, som han sen i sin tur försökt överföra till sin dotter… Flisan ring BRIS. Challe har numret… Till min älskade brolla har jag bara ett råd ; boka kurs hos DCS. Jag lovar ett schyst pris. Vad gäller byggsågen är det inga problem. Jag har lånat ut min redan innan jag åkte till Tajjland (som snyggerik så vackert döpt landet till). Sågen du tog tillhör en kille som är med i en herrklubb som förkortas HA (tror det var något med änglar å sånt). Jag har lämnat din adress till honom… Shit the same, jag saknar dig jättemycket.

Visst ja, DCS betyder Degernäs carving school.

Även måndagar i paradiset är precis som måndagar ska vara, alldeles underbar. Visst håller ni med mig där hemma? En lång och ljuvlig frukost med färsk frukt och mycket annat står uppdukat för frosseri. Därefter en förflyttning ner till poolområdet för lek och mys med familjen. Stina hinner med ett morgondopp innan det är dags för henne att gå iväg till skolan. Av någon märklig anledning har jag blivit ombedd att inte följa med Stina till skolan. Hon pratade något om pinsam pappa och så vidare. Jag fattar inte vad hon menar…


Hela dagen går i stilla tempo, precis som en måndag alltid borde göra. Efter alla måsten med volleyboll, luncher och så vidare kommer kvällens aktiviteter allt närmare. Efter tre års tjat och gnat ska Annette äntligen få som hon vill. Mr Brander ska prova ut glasögon hos en optiker. Väl hos optikern blir Succén total! Enligt optikern är jag en ”good looking man” i alla glasögon jag provar. Jag väljer naturligtvis att lita på henne och köper därför ett par glasögon av henne, för inte tusan sa hon väl så för att få mig att köpa brillorna…




Middagen avnjöts på Pa-Pa:s



Med stärkt självförtroende och förbättrat utseende bar det sen hemåt för the good looking man and family för en kort avslutning i baren.

Go natt


Jo, en sak till. Älskade flock, självklart finns det bara en flock och ingen annan skola vi hava. Vi saknar er all riktigt, riktigt ordentligt. Ser verkligen fram emot att snart träffa er och återigen bli så där underbart hånad, på det sätt som bara ni kan. Lägg undan tufs i nufsingarna, slipa stålkanterna, på med takboxen. We are just around the corner…

Love and peace

Hjälp oss!

Hej kära vänner. Vi kämpar är för att komma ikapp med vår dagbok. Intenett har inte varit på vår sida de senaste dagarna. Vet inte vad som hänt men man kan ibland varken skriva eller föra över bilder.

Värst är kanse att vi inte kan släppa tanken på vem fler det är vi glömt bort som fyllt år. Snälla anonym - Hjälp oss!
Tack också till den anonyma som faktiskt hjälpte oss att komma ihåg...att vi glömt Catharinas fördelsedag.
Erik vi har inte glömt dig, något sådant är inte möjligt! Åh vad vi saknar er där hemma nu.

Linda, kul att höra av dig. Du hade en fråga om solkläder. Om det är ett måste? Ja det skulle jag nog säga. Speciellt till Max. De parvlarna kan man ju inte sätta i skuggan och de sitter kvar där. Vi har använt våra mycket. Se till att tröjan har lång ärm och halvlånga shorts. kläderna får gärna vara i två delar, altså inte allt i ett. Solkräm är ändå ett måste som komplement. Börjar ni planera resan så smått? Jag har massor av tips när jag kommer hem.
Vi har en månad på oss att morgonpromenera, sedan börjar jag JOBBA:((

Nu måste jag vanka efter Victor igen. Det kommer fler och fler steg per dag men jag kan inte påstå att han börjat gå för det.

Annette

massage och optikerprojekt

BILDER KOMMER SENARE

25/1-09 Söndag

En relativt ny tradition fortsätter. Niklas rusar upp till frukost, mycket mån om att hinna äta innan kl. 8:30. Då kör man nämligen morgonvolleyboll också. Ja jag vet! Det börjar likna besatthet. Oftast är det mindre folk i rörelse och hotellets personal kan lättare spela då. Det brukar vara en riktigt mysig stund.

De som inte spelar, vilka oftast är tjejerna, har ”öppen förskola” i skuggan på stranden. Då krälar en massa ungar omkring i den behagliga värmen och leker medan vi tjejer och faktiskt en del killar sitter och snackar. Ofta handlar det om gårdagens middag. Man berättar vad och var man åt och nästa kväll går lämmeltåget till de bra ställena. Victor har dessutom hittat en kärlek. Johan och Kylles tjej ”Loppan” som är 1 år och 4 månader. De blir så glada bara de ser varandra.

BILD

I dag lyxar vi oss alla tre med var sin massage. Det är helt underbart. Varför unnar man inte sig detta hemma i Sverige? Där behöver man det dessutom mer. Jag passar dessutom på att shoppa en väska.

Vi är riktigt slöa idag så det får bli middag hemma på hotellet. Vi behöver dessutom lite tid inne i stan. Optikerprojektet fortsätter. Det tar sin lilla tid att förstå systemet. Vi har nästan kommit till beslut. Niklas beställer nog i morgon. Efter optikern strosade vi omkring i stånden inne i stan. Var hemma igen vid 21.30. Tidig kväll

Gräshoppor och silkesmaskar

24/1 2009

Lördag, vaknar småförbannad… Känner att livet är orättvist. Ytterligare en dag i paradiset som ska uthärdas. En alldeles äckligt underbar morgon knackar på dörren. Solen stiger sakta upp på den Thailändska himlen, termometern skjuter i höjden i en rasande fart. Det är redan runt 28 grader varmt. Skuttar upp vid 07.30 tiden, rusar upp till frukosten. Här finns ingen tid att spilla. Om en timme dyker Björn, Richard och dom andra ”gubsen” upp för en morgonfight i volleyboll. Tro nu inte att jag blivit manisk bara för att vi numera kör leken med ”bollfan” (Siri, förlåt för kraftuttrycket…) över nät två gånger per dag. Det är värre än så. Volleybollen är som ett gift man bara vill ha mer av. Fattar inte varför, då jag varken utvecklas eller mår bättre av detta gift. Tvärtom det är ganska påfrestande att allt som oftast få gå hem som förlorare, men å andra sidan är ju detta en form av utveckling i sig.

Vid 10-tiden är drabbningen över, och i sedvanlig ordning har undertecknad blivit uppläxad i denna ädla konst med bollen. Slokörad masar jag mig vidare in i helglunken. En solstol, en plats på stranden och Victors sandleksaker blir perfekt lördags avkoppling. Känslan av att få sitta på en behagligt varm strand med Andaman sea framför sig och se Victor förnöjt leka med andra barn skänker mig en känsla av harmoni och lugn. Förmiddan och eftermiddagen lunkar på i vanlig ordning med lek och mys, lite bad i hav och pool. Fasiken va livet e gott !




Framåt kvällen är det dags för en efterlängtad höjdpunkt, middagen. Idag har Stina fått bestämma middags ställe. Den här gången föll valet på Bajen bar nere på Long beach. Längtan efter en god pizza gjorde att valet föll på detta ställe. Vi behövde inte bli besvikna. Maten var mycket god och ölen likaså.




Efter maten bar iväg in till Saladan för att få uppleva inledningen av det Kinesiska nyåret. Här firas det bland annat med en stor marknad med saker av alla de slag. Här finns allt från kläder, böcker, till mat och spel. Underbar stämning med mycket Thai folk som dricker och skrålar. Underbara dofter och mat som man aldrig förr sett. Vad sägs om friterade sniglar, gräshoppor och silkesmaskar ? inte enligt GI metoden direkt.

Hemgång vid 23 tiden. En snabb sväng förbi våra vänner i baren för att säga gonatt. Sen släcks lyset för att snart vakna upp till en ny dag. Go natt alla vänner.

//Niklas

En offentlig avbön!!!

Förlåt du bortglömda! Det kan ju inte vara någon annan än den fantastiska Catarina Brandens födelsedag som vi så klantigt glömt bort. Vi bugar och sjunger och hurrar allt vad vi kan i efterskott. Verkade trevligt med champnage och tåtra. Det får bli strafftårta hos oss när vi kommer hem.

Kramar från Annette Niklas Stina och Victor

Rita kors i taket!

23/1-09 Fredag

I dag är det fredag och ni som följt bloggen vet vad det betyder, nämligen fika på svenska caféet. Vi låter dagen glida genom händerna som lite sand, som sakta sipprar. Sedan hämtar vi Stina.

Innan besöket på kaféet tar vi faktiskt tag i något som jag har tjatat om i många år. Vissa av er kommer inte att tro sina ögon, Camilla till exempel. Men jag har fått Niklas till optikern. Som sagt var. Var ska vi rita korset i taket? Men projektet är inte så lätt som vi tänkt oss. Vi har visserligen med oss ett recept från Sverige men det är gammalt. Vi försöker förstå oss på olika glastyper, hur man provar ut synen(alla hade olika metoder och åsikter)och så måste man ju pruta förståss, vi är ju i Thailand! Vi kommer inte fullt till skott idag men vi är i alla fall en bit på väg.

Sedan blir det kaffe och våffla på Café Aroy. Men tyvärr får vi vänta jättelänge på maten, så stället falnade lite. Det är så varmt nu på eftermiddagen så vi tar tuck-tuck hem istället för att gå.

Kvällen har vi beslutat oss för att spendera på Slow Down. Stina hittar ett par klasskompisar där som hon spelar kort med. Själva myser vi med en god lasagne. Planen var också att ta farväl av Janne som ska ge sig hem till Sverige igen. Ingen är dock hemma så vi skriver en lapp. Precis när vi är på väg att gå så droppar Janne och Lotta med Lottas mor och far in på restaurangen. Vi blir genast bjuden på en drink som avskedsgest. Hej med dig Janne. Hoppas vi möts igen för du har varit en otroligt trevlig bekantskap!

Skulpturtävling

22/1-09 Torsdag

Stina travar tidigt iväg till skolan. Idag är det tävlig på stranden i sandfigurer. Jag och Niklas tar paus i solandet och går iväg och tittar. Stinas lag har lyckats göra en jättefin glass.



I övrigt är det här en sån där dag som inte skiljer sig så mycket från mängden. Jo en sak är riktigt märkligt, nämligen att gå föri hotellet utan att det tjoar glada tillrop från Cia och Jens med familj. Det blev otroligt tomt utan er. Hoppas du får härlig läsning Cia. Själv har jag snart plöjt nio romaner. Tyvärr har de sista inte varit riktiga höjadre. Jag återkommer om jag dyker på något. Just nu är det "Änglrösten" av Arnaldur Indridason som gäller. Hälsningen från er till personalen har gått fram. De hälsar så mycket tillbaka. Dessutom kan jag meddela att det finns ingen som tagit Tures plats! Sköt om er i vinterslasket. Snart är vi också där...

En hälsning till Tomas också, tack för besöket. 10 dagar gick så fort och att lakritsen tog slut, det gick också fort. Vi ses snart.

Lite märkligt var det också att äta middag ensamma. Det har inte hänt så ofta. I dag blev det på Hans på deras liggkuddar. Då kunde vi inte låta bli att tänka på dig Sune! Minns du? Visst satt man skönt?

Annette

Maneter, livräddning och After Sun

21/1-09    OnsadagI dag händer det grejer på stranden...det behövs inte mycket för att man i detta tillstånd av total inneffektivitet ska bli uppmärksam och nyfiken. Längre bort på stranden börjar ett myller av människor att röra sig. En båt åker helt plötsligt fram och tillbaka en bit ut och sedan in till land igen. Båten lämnar av människor och åker in igen och håller på så en stund. Helt plötsligt dyker det också upp en bil med flak. På stranden stitter en flock thailändare. Genast börjar vår fantasi flyga iväg. Vad är detta? Är det en grupp flycktingar de plockat upp ur vattnet, Har de tappat någon som håller på att drunkna? Ska bilen frakta iväg flyktingarna...ja ni hör ju hur det låter. Vi har aldeles för lite att göra!Det visar sig vara en helt vanlig livräddningskurs och bilen som kom var manetplockare. Det är nämligen i år ett riktigt manetår. De ligger i drösvis på stranden.
På eftermiddagen har vi "After Sun" hos oss. Det är Thailands svar på after work. Men så mycket work finns det ju inte här. Vi fick nämligen en fin flaska vin av Lelle och Mona när de åkte och vi har bestämt oss för att dela den med våra kära vänner Johan och Kylle. De får släktbesök i morgon så det här är vår sista kväll i "ensamhet". Mycket mysigt. Tack Lelle och Mona hälsar vi från Lanta!Sen tar vi en tuck-tuck in till stan för att äta. Det blir ett nytt hak som heter "Star". Det tar lång tid och alla är väl inte helt nöjda med maten. Jag och Niklas hinner också blanda ihop rätterna. Men Kylle bjöd som vanligt på fantastiska miner när hon äter HET mat.

Stinas invigning i volleyboll

20/1 2009

Gooood moooornig världen. Fasiken, livet leker. Känner mig helt återhämtad från magkraschen. Tror att hela familjen sovit hyfsat bra inatt. Solen skiner, värmen är underbar och poolen väntar

Egentligen händer det inte så mycket idag. Ni vet, frukost, lunch och middag. Det är stressigt i paradiset. Stina och hennes klass börjar dagen med ”gympa”. Idag har deras lärare Peo bestämt sig för att lära barnen konsten i att få bollfan över nätet.




För att ge barnen de bästa förutsättningarna att lära sig denna ädla konst hade Peo bestämt sig för att nyttja den numera klassiska beachvolleyplanen på Noble House. Jag funderade länge på att bistå med all min kunskap. Men en enda blick från Stina fick mig att avstå från detta. Märkligt !

Lyckades klämma in lite bad och solning mellan alla matpauser. Tur är väl det för annars kommer det nog krävas en helt ny garderob snart. Tack och lov har Victors upptäckarlusta börjat bli allt större och större dag för dag, vilket i sig ger oss många och långa löpningar.

Under kvällningen bär det av till ”pang i bygget” (Maladee) med Johan och Kylle. Vår gode vän krögaren måtte ha slutat med allt vad droger är. Även idag är maten välsmakande och bemötandet utomordentligt.




Tidig kväll med en god bok och god natt.

Slow Down-favorit i repris

19/1 2009 Måndag

Det är måndag morgon i paradiset. Samma gamla procedur. Slit och släp. Morgonen startar i gammal god stil med hårda upplivningsförsök av familjen. Annette är relativt enkel att få fart på… Några kärleksfulla ord och hon öppnar ögonen i en orgelbunden ordning. Andningen är knapp men ändå igång. När väl man fått igång Annette är det dags för eldprovet. Stina ska väckas. Det är en lång och mödosam procedur. Kärleksfulla ord räcker inte långt. Här får man ta till både hot och mutor. Till slut är även hon igång. Den gode Victor går utom tävlan, han har varit vaken från ca 03.30. En lång och härlig frukost väntar. I själva verket är inte frukosten så jäkla rolig… Vi har fått dela upp frukosten i två halvlekar. Halva frukosten går åt till att jaga Victor medan den andre äter. Sedan är det skiftbyte och med lite tur hinner man äta innan frukosten stänger…

Vid 08.30 tiden är det dags för Stina att knata iväg till skolan. Varje vardag mellan 09.00 – 14.00 har Stina skola.

Övriga familjen tillbringar förmiddan på samma sätt som många andra förmiddagar, vid beachen och poolen. Det har kommit många nya människor till resorten. De flesta är trevliga men det går inte en dag utan att vi tänker på våra ”gamla” vänner från förr. Känns som man stängt av sig lite för nya ansikten. Tack och lov är Johan och Kylle fortfarande kvar på resorten. Många intressanta diskussioner och käbblande med den gode Johan ger god krydda i vardagen.

Fram emot eftermiddagen är det dags för dagens höjdpunkt, beachvolleyn. Finska kriget är över. Nu kan vi ägna oss åt glädjefyllda timmar med personal från resorten och gäster från när och fjärran. Stämningen är riktigt god. Alla vill naturligtvis vinna men här prioriteras glädje och skratt. Om ni undrar hur det går för mig kan jag till min stora glädje berätta att jag har nått stora framsteg. Min spänst har utvecklats stort. Jag kan i mina bästa stunder hoppa ca 5 – 8 cm högt. Smashen är klockren, även om än att den sällan eller aldrig landar på planen. Hoppserven jobbar jag fortfarande hårt på…

Vid 18 tiden är det dags för kvällsmaten. Ikväll avnjuts middagen med våra nyfunna vänner Janne och Lotta på Slow Down. Slow Down är ett helt underbart ställe med enormt mycket mys och stämning. Trevliga människor och finurlig personal. Här kan man njuta av underbar mat med vårrullar av högsta kvalite, Lasagne som inte går av för hackor och mycket mera. Slow Down är inte bara en restaurang. Hasse Isaksson med flera håller på att uppföra ett litet men härligt bostadsområde helt nära havet. Inte utan att man blir lite sugen på att köpa…

Vid 21 tiden är det dags för promenad hemåt. Promenaden sker utefter Klong Daos underbara strand och med en stjärnklar himmel som följeslagare. Som ett vackert pärlband ligger mysiga restauranger längs stora delar av stranden. Halvvägs hem stannar vi till och hälsar på hos vår vän Paz, som har öppnat en mysig bar. En kall Chang till pappa Niklas, Cola till Stina och gud vet vad till Annette. Lite prat med Paz, njuta av den klassiska eldshowen och sen fortsätter färden hemåt.

John Blund hälsar på vid 23 tiden och allt blir svart.

Go natt alla vänner

//Niklas

18/1-09 Söndag

Vi ställer väckarklockan! Vi ska nämligen vinka av Lelle och Mona. Det har ju blivit en tradition att vi knatar upp till transferbussen och vinkar. Vi får dessutom åter igen en massa ”bra att ha saker”. Tack alla goa´ människor. Allt har kommit mycket väl till pass.
Tack Mona och Lelle för en fantastisk tid tillsammans med er! Vi ses snart hoppas vi.

När vi vinkat av Lelle med familj känner vi oss alla så pass pigga att vi kan tänka oss en promenad. Vi drar iväg längs hela stranden ner till Slow down. Men först tittar vi in till Tomas som bor där nere och lurar med oss honom. Vi ska se på volleyboll turnering. Varje söndag får vem som helst anmäla ett lag och delta. Priset är en middag på Slow downs restaurang.




Vi slår oss ner på första parkett. Tyvärr är det riktigt blåsigt ute och den fina sanden yr kraftigt runt oss. Vi härdar dock ut. Janne och Lotta tittar också ut från sitt hus och säger hej. Janne skulle egentligen ha spelat i turneringen men har för ont i en axel.

Det blir även lunch där nere. Jag äter en lasagne som är helt fantastisk. Jag saknar i alla fall den västerländska maten lite grand…

Efter lunch ger vi efter för blåsten och promenerar tillbaka. Tomas hänger med och tar sin dagliga promenad. Vi badar lite och myser en stund och sedan vandrar han tillbaka för att läsa lite bok.

Niklas och Stina hyr en moppe för att åka och spana in lite elefanter. Jag och Victor sover en stund. Niklas är tillbaka på slaget 16:00. En end minut volleyboll till vill han inte missa. Det är hans första match sedan han blev sjuk. Även jag spelar idag. Vi har hyrt in Stina som barnvakt.

Vid 19:00 kommer Tomas tillbaka. Vi har bjudit ut honom på middag inne i stan. Det får bli en gammal favorit i repris, nämligen Pa-Pa. Där inne sitter redan Janne och Lotta med barn och äter. De ger oss lite menytips. Räkorna och köttbullarna ska visst vara riktigt fina. Så får det bli. Vi äter en helt fantastiska måltid. Räkorna smälter i munnen tillsammans med dillsås och ett gott bröd. Stina äter pasta och köttbullar och hon är riktigt nöjd. Hit måste vi gå ien och äta räkor!

Vid 22:00 tar vi taxi hem och vinkar av Tomas. Så är det åter igen go natt,.

Annette

Avskedsmiddag

17/1-09 Lördag


Sjukdomarna ligger fortfarande som en liten filt kring oss. Niklas börjar vara på benen. Han blir piggare och piggare. I går var han till läkaren och fick medicin. Han avvaktar dock med att ta dem. Efter medicinen får man nämligen inte vara i solen… Victor hostar lite och snorar men ögonen är bättre. Själv har jag rätt ont i halsen och hostar också.

Det blir alltså åter igen en stilla dag här hemma. Vi sover i omgångar och håller oss i skuggan. I dag är det lite sorgligt också. För Lelle och Mona som vi umgåtts med i en månad ska snart åka hem. Detta är deras sista dag.

Just därför har de bokat bord på hotellet och bjudit in de familjer som de umgåtts med mest under sin tid här. Vi blir ca 25 personer med alla barn. En mycket lugn och trevlig kväll där man bara sitter och pratar och umgås. Det är så enkelt här på hotellet. Personalen som tar upp beställningar vet exakt vilka alla är och man behöver aldrig fundera på ”family one” eller ”family two”.



Kvällen blir inte så sen. Alla barn ska i säng och Lelle och Mona ska upp tidigt. Det kommer att bli tomt utan deras sällskap!!!

Annette

Inflyttningsfest

16/1-09 Fredag

Niklas är uppe och går men är inte helt återställd. Han vill hålla sig väldigt nära bungalowen. Vi tillbringar förmiddagen i vanlig ordning, på stranden, i skuggan. Vid 13:30 tar jag en promenad för att hämta Stina i skolan. Vi ska göra likadant som förra fredagen, nämligen gå på det svenska kaféet. I dag blir det jordgubbsshake för barnen och kaffe för mamma. Vi ska inte heller glömma chokladbollen och saffransmuffinsen.

Efter fikat tar vi tuck-tuck in till stan för att hämta ut fotot vi framkallat. Mona ska äntligen få sin födelsedagspresent. Det är ett jättefint foto på Lelle och barnen som Janne har tagit. Han är grym med kameran!

Vid fem är det så dags för en promenad bort till Slow Down. Vi är nämligen bjudna på en liten inflyttningsfest borta hos Janne och Lotta. Niklas hänger läpp! Han kan nämligen inte följa med! Han känner sig alldeles för matt.

Johan och Kylle, Loppan och Ebba. Lelle och Mona, Linus och Ludvig. Jag, Stina och Victor ger oss iväg efter stranden. Väl framme bjuds vi på husesyn i deras fantastiska hus. Det är ingen som är avundsjuk ; ) Dessutom får vi riktigt goda Strawberry margaritas och vårrullar.





Vid sju är det middag på Slow Downs restaurang. Niklas(inte min) och Marika och deras två pojkar dyker också upp. Maten var helt otroligt god. Tack Jens för tipset om pastasalladen!

Så fort vi ätit drar vi hemåt. Vi vill ju hålla älskade Niklas lite sällskap!

Annette

Sjukligt!

15/1-09 Torsdag


Åter igen ligger Niklas däckad. Allmäntillståndet kan betecknas som - URUSELT! Det blir sängen hel dagen. I övrigt verkar det mesta sammanfattas som sjukligt. Victors ögoninflammation vill inte ge med sig.

Vi tillbringar hela dagen med att vara hemma, nära Niklas och vi solar och leker. Tomas tittar förbi några gånger. Vi är nog inget vidare sällskap i dessa sjukdomstider. Vid 16:00 tar jag och Victor en tuck-tuck till läkaren. Det är dags att göra något åt inflammationen. Dr Salarin har en mottagning på long-beach. Den är mycket enkel men fyller sin funktion. Vi är först på plats, får komma in direkt. Allt är effektivt och bra och man får medicinen direkt i handen. Victor blir belagd med en veckas badförbud och antibiotikadroppar till ögonen.



Det här är läkarmottagningen

Efter doktorn fortsätter vi in till stan för att ta ut pengar, framkalla ett foto, köpa en ram och gå på apoteket.

På kvällen äter jag och Stina och Victor middag med Lelle och Mona. Allt är avklarat snabbt och stora delar av familjen kommer i säng ytterligare en kväll i mycket god tid! Stina känner sig också hängig och mycket trött så hon och Niklas ser film igen. Den här gången håller sig faktiskt Niklas sig vaken. Själv smyger jag mig ut i hyddorna nere vid vattnet med en bok och en Cola. Det är ganska kallt… ja faktiskt! Så lässtunden blir inte så lång.

Annette

Magsjuka och feber

14/1-09 Onsdag

Ej igen alla vänner. Åter igen dags för ett gäng inlägg. Men nu är vi faktiskt ikapp. Inte illa va? Ja Anna klänningen är ny. Jag föll för tjejen i butiken när hon sa: Oh! you look like a very young lady! Bikinin är dock en gammal trasa sedan två år. Den bruna du vet. Hoppas Hanna piggar på sig. Jag blev grymt sugen på en semla. Lapa lite grädde åt mig också!

Linda tack för kommentaren. Vad skönt att hör att även ni är friska. Det var väl på tiden. Tänk snart är det er tur att vara här i Thailand.

Kram till er alla som lämnat kommentarer. Man känner sig lite närmare hem då. Micke Olsson, det är din tur att göra mig nyfiken. Om vi säger så häR: Du är inne på rätt spår. Å andra sidan så är ALLA här för det mesta en kvinna och en man som bor i Stockholm. Vi får väl se..lycka till på tentan. Jag kan inte tänka mig ett bättre sätt att fira än att ta en öl med Thaibekanta.

Maten från igår fick tråkiga följder. Niklas har varit dålig hela natten. Han har en vansinnig frossa och får inte behålla någon mat. Detta lägger onekligen lite sordin på stämningen. Jag och Victor får mysa ensamma. När han somnar passar jag på att ”pressa” för första gången. Jag har nästan aldrig legat i solen sedan vi kom.

Sedan bjuder Cias pappa på glass och kaffe i skuggan. Nu är det deras tur att börja packa. De åker idag. En massa praktiska saker trillar ner i vår ägo. Det är en vattenkokare, tvättmedel, diskborste, klädnypor och mycket mer. Det är en massa ”bra att ha” saker. Tack än en gång!

De vinkas av och det blir både tårar och glädje. Deras familj har varit här i 10 veckor. Det är klart att det känns när man måste åka hem. Det märkligaste var nog att se Jens i jeans…

På kvällen äter vi middag på hotellet. Det är nästan storm ute. Vi äter tillsammans med Johan och Kylle och två tjejer som är frisörer. Tjejerna har varit här i två veckor och åker i morgon bitti. Åter igen avsked!

Kvällen slutas väldigt tidigt nämligen kl 19:30. Då kryper vi ner under täcket och ser film jag och Stina. Niklas slocknar väldigt fort. Han är fortfarande tagen av feber.

Annette

En restaurang med utsikt

13/1 09 Tisdag


Vi startar mornarna lika lugnt? Har ni hört det förr? I dag pratar vi lite extra med Cias bror Fredrik och hans flickvän Annelie. De är inne på sin sista förmiddag och ska strax åka hem. Det blir ännu några vänner att vinka av. Det börjar kännas lite tomt.

Vi lapar sol och vatten, tittar på havet och leker med Victor. Vid tre bjuder Lelle på fruktfat och glass för dem som vill. Det är nämligen dags för ännu ett födelsedagsbarn i familjen. Det är Linus som fyller sex år. I samma veva lyckas vi bland krypande barn bjuda Cia och Jens med familj på en avskeds drink. Vi lyckas inte var särskilt sociala… som sagt ännu en gång. Det är en väldig tur att alla är i samma sits. Det blir Jens sista volleyboll och han får välja lag. Han får visst också slå sista serven och lyckas visst så bra att det blir vinst till hans lag. Grattis!

Till middagen är vi inbjudna av Johan och Kylle att spana in ett nytt ställe. Det är visst en restaurang med underbar utsikt. Det är samlig vid deras bungalow kl 17.30. Vi lyckas komma sent…Här har man en j-vla tid att passa och inte ens det lyckas man med. Undra hur det ska bli när vi kommer hem?






Utsikten är som sagt var undrbar, restaurangen mysig men maten är inte särskilt bra och det tar en himla tid. Detta kommer att få tråkiga följer…Vi får i alla fall gratis taxi tillbaka till hotellet och där skiljs våra vägar åt med olika trötta barn i våra händer.

Annette

Ögoninflamation

12/1-09 Måndag

Victor vaknar med riktigt geggiga ögon, typiskt ögoninflammation! Men vi ska inte klaga. Vi har inte haft många åkommor här nere. Vi äter frukost i vanlig ordning och följer sedan Stina till skolan. Vi är med på morgonsamlingen när alla nya barn hälsas välkomna. Vi pratar med lite andra föräldrar och vandrar sedan vidare.

Turen avbryts på mitten för en kopp kaffe och en browni på det tyska caféet. Kaffet är ok men kakan är torr och smulig. Det är jättemysigt att bara sitta på tu man hand och prata. Här har man ju verkligen tiden till det. Det enda som kan bli lite enerverande är Victors ständiga plockande i allt. Vi har verkligen en tuff tid framför oss. Jag hade nog glömt lite av hur det är att alltid vara på pass.

När vi kommer tillbaka blir det lite tid framför datorn och lunch på hotellet. Det är jag och en tjej till, samt en stor hög av grabbar och massa ungar. Det är trevligt med alla olika konstellationer som blir runt borden allt som oftast.

När Stina kommer från skolan så sover Victor och vi kan äntligen bada tillsammans alla tre utan en liten bror ivägen. Det uppskattas av Stina.




Stina anställs sedan som barnvakt och vi båda kan delta i volleybollen. Det är så barnsligt roligt. Vi har inte missat många tillfällen att utöva denna ädla sport.

Efter matchen är det som vanigt någon som frågar: Ja ha, var blir det käk? Det blir vi och Lelle och Mona, samt två par till som anslutit till volleybollen som hakar på. Åter igen en tur till Maladee. Kyparen sköter sig, men har inte koll i alla lägen. Det blir i alla fall sällan till vår nackdel, tvärt om. Sedan åker vi hem och kommer snabbt i säng. Vi får vara lite noggranna med att få Stina i säng. Det är ju skola i morgon.


Annette

Sista flytten

11/1-09 Söndag

Så var det då flyttdags igen för sista gången. Piksäsongen är över och det märks också på ön. Det är lite mindre folk och inte alls lika fullt i restaurangen på vårt hotell. Den är populär och Har dragit mycket folk från grannhotellet.

Flytten går inte så långt bara en bungalow närmare havet. Den har många fördelar. En större veranda, egen hörna för Stina och Victor, både badkar och dusch. Stora glaspartier som gör den luftig och trevlig. Enda nackdelen är att vi har ett avlopp utanför trappan…luktar inte jordgubbe direkt, som Lelle skulle sagt.

Flytten gick relativt snabbt och sedan invigde vi verandan med att sitta och blogga en lång stund.




Tomas dök upp före lunch. Dagen fortsatte sedan i samma stillsamma lunk som alltid. Tomas gjorde oss sällskap till middagen här på hotellet och kom med en mycket uppskattad present, nämligen saltlakrits, mums. Det var dukat till långbord här hos oss och sammanlagt var det nog runt 30 personer som åt middag. Det var Jens och Cias gäng som sakta men säkert börjat förbereda sig för hemfärd, detta genom en liten vänsamlig. När några killar drog på fotboll senare på kvällen satt vi ett gäng kvar, åt lakrits och surrade.

Annette